Reitan Convenience

Om undersökningen

Så genomfördes undersökningen

Undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av Reitan Convenience Sverige i juni 2026. Drygt 2 100 personer i åldern 18–79 år besvarade enkäten, med urval fördelat på Stockholm, Göteborg, Malmö och övriga Sverige. Resultaten är viktade.

2 100+svarande
18–79år
Juni2026
4regioner

Frågor och svar

Varför har Reitan Convenience Sverige tagit fram den här rapporten?

Vi har funnits vid stationer och knutpunkter i kollektivtrafiken runt om i Sverige i över 120 år och vet vilken betydelse bemannad service har för människors trygghet. Med rapporten vill vi belysa hur närvaron av människor påverkar upplevelsen av trygghet i offentliga miljöer. För oss är det inte avgörande vem som driver den bemannade servicen, utan att den finns där och bidrar till att skapa tryggare platser för alla.

Vad visar rapporten Trygghetsglappet om tryggheten i kollektivtrafiken?

Rapporten Trygghetsglappet visar att nästan var tredje svensk (31 %) någon gång har avstått från att resa kollektivt på grund av otrygghet. Samtidigt uppger 82 procent att butiker, kaféer och annan service ökar deras känsla av trygghet på stationer och knutpunkter. Trots det kommer dessa verksamheter ofta in sent i planeringen, när stationernas utformning och ytor redan är bestämda. Rapporten lyfter därför behovet av att planera för bemannad service från början.

Vad gör att en station känns otrygg?

Enligt Trygghetsglappet är stökig miljö eller hög ljudnivå det som flest pekar ut. Nästan fyra av tio säger att få människor i rörelse skapar otrygghet, och var femte nämner att personal saknas. Bland dem som har avstått från en resa anger 68 procent otryggt klientel eller stökig miljö som skäl och 37 procent få människor i rörelse eller tomma stationer. Otryggheten är särskilt stor sent på kvällen och natten.

Varför känner sig kvinnor mer otrygga i kollektivtrafiken än män?

Rapporten visar tydliga skillnader i upplevd trygghet, särskilt på tomma stationer. 52 procent av kvinnorna uppger att de känner sig mest otrygga när det är få människor på stationen, jämfört med 23 procent av männen. 42 procent av kvinnorna har någon gång avstått från en kollektivtrafikresa på grund av otrygghet, mot 21 procent av männen. Forskning från KTH visar också att kvinnor oftare anpassar sitt resande för att undvika otrygga situationer, exempelvis genom att resa i sällskap eller stå nära andra människor. Undersökningen visar samband och upplevelser, inte en enda förklaring till könskillnaderna.

Hur kan butiker och kaféer öka tryggheten på stationer?

Butiker och kaféer kan bidra med personal på plats, upplysta lokaler och fler människor i rörelse även utanför rusningstid. I Trygghetsglappet uppger 8 av 10 (82 %) att kommersiella verksamheter ökar deras känsla av trygghet på och i anslutning till stationer och knutpunkter. Till skillnad från vakter och trygghetsvårdar, som ofta rör sig mellan platser, finns butikspersonal kvar på samma plats under öppettiderna. Resultatet gäller upplevd trygghet och visar inte i sig att brottsligheten minskar.

Vilka åtgärder skulle få fler att resa kollektivt?

Enligt Sifo-undersökningen i Trygghetsglappet uppger flest att bättre belysning (57 %) och mer personal på plats (56 %) skulle öka deras vilja att resa kollektivt. Därefter följer fler öppna butiker (53 %), fler ordningsvakter (50 %), kameror och övervakning (46 %) samt fler människor i rörelse (46 %).

Hur kan tryggheten på stationer och i kollektivtrafiken förbättras?

Trygghetsglappet föreslår att bemannad service och levande miljöer blir en del av trygghetsarbetet redan när stationer planeras eller byggs om, inte först när ytorna är bestämda. Kommuner behöver skapa förutsättningar för handel och service vid knutpunkter i den fysiska planeringen. Regioner och trafikhuvudmän behöver väga in bemannad service i sina krav och prioriteringar. De som bygger och förvaltar stationer behöver avsätta lämpliga ytor och involvera verksamheter med erfarenhet av bemannad service tidigt.

Vem står bakom rapporten Trygghetsglappet och hur genomfördes undersökningen?

Rapporten Trygghetsglappet har tagits fram av Reitan Convenience Sverige. Den bygger på en undersökning som Sifo genomförde på uppdrag av företaget i juni 2026. Drygt 2 100 personer i åldern 18–79 år svarade, med urval i Stockholm, Göteborg, Malmö och övriga Sverige. Resultaten är viktade. Rapporten bygger också på intervjuer med forskare och experter samt offentliga källor, däribland Stockholms stads trygghetsmätning och forskning från KTH.

Källor

  1. 1Trygghet i din stadsdel – Stockholms stads trygghetsmätning 2026, genomförd av Origo Group våren 2026, 14 392 svarande 16–79 år.Läs rapporten ↗
  2. 2Nationella trygghetsundersökningen 2026, Brå; siffror om otrygghet sent på kvällen enligt Polisen, 14 oktober 2026.Brå ↗Polisen ↗
  3. 3Riktlinjer Arkitektur – utformning av byggnader och resenärsmiljöer (RiArk) – Region Stockholm (2026-01-26).Läs riktlinjerna ↗
  4. 4Ceccato, V., Sundling, C., Näsman, P. & Langefors, L. (2019). Trygghet i kollektivtrafiken i Stockholm i ett internationellt perspektiv. En handlingsplan mot sexuella trakasserier och brott i transitmiljöer. KTH, TRITA-ABE-RPT-1923.Läs rapporten ↗
  5. 5Effekten av stationsmiljön för brott och resenärers trygghet, Trafikverket 2021–2023. Forskningsprojekt lett av KTH i samarbete med Södertörns högskola, finansierat av Trafikverket.Läs projektet ↗
  6. 6Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (Betänkande 2025/26:TU15 Trafikutskottet), Sveriges riksdag.Läs betänkandet ↗