Reitan Convenience

Trygghetsglappet

En rapport om varför levande miljöer behövs för att fler ska resa med kollektivtrafiken

Läs rapporten

Sverige investerar miljarder i kollektivtrafiken. Samtidigt har nästan var tredje svensk någon gång avstått från en resa för att de inte har känt sig trygga. Det finns ett glapp mellan kollektivtrafiken vi bygger och den folk vågar använda. Vi kallar det Trygghetsglappet.

De flesta känner sig trygga i kollektivtrafiken, men tryggheten ser väldigt olika ut under dygnets timmar. I vår Sifo-undersökning pekar 78 procent ut sen kväll eller natt som den tid då de känner sig mest otrygga på stationer och knutpunkter. Det är också då många verksamheter har stängt och få människor är på platsen.

Trygghet handlar inte bara om belysning, övervakningskameror och fysisk utformning, utan också om människor och verksamheter som håller stationerna levande. Åtta av tio svenskar tycker att butiker, kaféer och annan service ökar tryggheten.

Ändå underskattas betydelsen av dessa verksamheter när stationer planeras och byggs om. Butiker och service kommer oftast in sent i den processen, för att fylla en redan färdigplanerad placering snarare än som en strategisk del av stationens trygghet. Det skapar ett andra trygghetsglapp: mellan hur vi planerar våra stationer och vad som faktiskt får dem att kännas trygga.

Den här rapporten visar varför levande miljöer behöver få en större roll i utvecklingen av stationerna. Som grund har vi använt en Sifo-undersökning med drygt 2 100 personer, intervjuer med forskare och experter samt offentlig data. Om ännu fler ska våga resa kollektivt behöver vi planera för livet på stationerna, inte bara för trafiken.