Reitan Convenience
Kapitel 5

Slutsatser och lösningar

Trygghetsglappet kan stängas redan i planeringen

Kollektivtrafiken ska göra det möjligt för människor att resa och röra sig fritt, oavsett tid på dygnet. Men det räcker inte att bygga ut kapaciteten. För att fler ska kunna och vilja resa kollektivt behöver vi också skapa stationer och knutpunkter där människor känner sig trygga.

Den här rapporten visar på två trygghetsglapp. Det första finns mellan ambitionen att fler ska resa kollektivt och det faktum att nästan var tredje svensk (31 %) någon gång har avstått från en resa för att de inte känt sig trygga.

Har du avstått från att resa kollektivt för att du inte känt dig trygg?
  • Ja31 %
  • Nej60 %
  • Minns inte/vet ej9 %

Källa: Sifo på uppdrag av Reitan Convenience Sverige, 2026

“

Sena kvällar på helger avstår jag från att åka med kollektivtrafiken.

Ur Sifo-undersökningen · Man, Stockholm

Det andra finns i planeringen. Stationer dimensioneras för rusningstrafikens stora flöden, samtidigt som otryggheten är störst under sena kvällar och nätter. Trots att 82 procent uppger att butiker och service ökar deras känsla av trygghet får kommersiell service inte alltid den plats i planeringen som dess betydelse motiverar. Risken är att verksamheterna kommer in för sent i processen, när utformning och tillgängliga ytor redan är bestämda.

Levande miljöer måste planeras in från början

Flera aktörer måste ta ansvar:

1

Kommunerna behöver skapa förutsättningar för handel och service vid kollektivtrafikens knutpunkter redan i den fysiska planeringen.

2

Regionerna och trafikhuvudmännen behöver väga in bemannad service som en trygghetsfaktor när krav och prioriteringar för nya och ombyggda stationer fastställs.

3

De som bygger och förvaltar stationerna behöver säkerställa att det finns lämpliga ytor för verksamheter och involvera aktörer med erfarenhet av bemannad service tidigt i processen.

53%
uppger att fler öppna verksamheter skulle öka deras vilja att resa kollektivt.

Vår rapport visar att mer än hälften (53 procent) uppger att fler öppna verksamheter skulle öka deras vilja att resa kollektivt. Det pekar på att levande stationsmiljöer inte bara har betydelse för den upplevda tryggheten, utan också för viljan att använda kollektivtrafiken.

Stationerna som planeras och byggs i dag ska användas i generationer. Med rätt planering från början kan vi skapa förutsättningar för stationer som är trygga och levande även när rusningstrafiken är över.

Trygghetsglappet går att minska. Men då behöver vi planera för människorna på stationerna, inte bara för trafiken.